Sista dagen med testbilen

Av stefan.h.andersson@teliasonera.com | 2012-03-04

Igår gick resan hem från Linköping till Gävle sent på kvällen. 38 mil mörkerkörning på E4:an. Interiör mörker

Återigen en mycket skön långfärdsbil, inga problem att sträckköra, mil efter mil bara försvinner och det finns ingen tendens till trötthet.

Läge att testa det automatiska hel- 0ch halvljuset! Fungerar klockrent med mötande trafik men när jag kommer ikapp en bil framför, då slår den inte om till halvljus! Kan vara så att den slår om när man kommer väldigt nära bilen framför men det testade jag inte för när jag ansåg mig blända ordentligt så slog jag över manuellt. Tveksam finess alltså.

Däremot uppskattade jag verkligen det dynamiska kurvljuset. Det fungerade mycket bra. Se filmsekvens:

Helljuset var förresten inget att jubla över. Inte direkt dåligt men medelmåttigt skulle jag säga.

Instrumenteringen är väldigt behaglig vid mörkerkörning och “stämningsljuset” över mittkonsollen är rätt läckert. Dock kan man fundera över om man verkligen behöver all denna information hela tiden när man kör? Det är rätt mycket information som visas och den kan visas på flera ställen dessutom. Med farthållaren inställd så räknade jag att man kunde se hastigheten på inte mindre än 5 ställen på instrumenteringen samtidigt! Behöver man verkligen det?

Jag kommer ihåg när jag hade en Saab 900 Turbo -95 där man med en knapp kunde släcka ned all instrumentering utom hastighetsmätaren. 

Som några andra testpiloter tidigare berättat råkade jag också ut för att bilen plötsligt larmade om något fel och tände servicelampan. I mitt fall varnade den för att parkeringshjälpen var ur funktion. När det hände åkte jag inne i ett radhusområde där det var rätt trångt mellan staket och häckar och där jag plötsligt fick upp ett varningsmeddelande att parkeringssystemet var ur funktion och servicelampan tändes. Dessutom pep parkeringssystemet konstant ända tills jag slog av bilen. När jag sedan startade om bilen var allt normalt. Det verkade som att något hakade upp sig och den behövde göra någon form av reset!

Sista dagen ägnades annars åt att testa bilen i stadskörning. Bilen är lika smidig i stadstrafik som på landsväg. När man har kört den några dagar och lärt sig var man har den så är det inga som helst problem att hantera den. Som jag tidigare nämnt så har man bra koll framåt och åt sidorna men bakåt är det sämre med den lilla bakrutan. En annan nackdel som jag upptäckte idag var att sikten snett bakåt var rätt dålig då stolpen bakom föraren (B-stolpen) är rätt bred.

Parkeringshjälpen fungerade faktiskt väldigt bra, den talade om huruvida luckan var tillräckligt stor eller ej. En rätt rolig finess som man dock kan fråga sig hur användbar den är? Även om bilen säger OK så är det upp till föraren att fixa parkeringen och då kanske man inte tar fickan som precis klarar OK!

Summerat så är jag dock väldigt nöjd med Peugeot 508 SW GT. En mycket trevlig bekantskap med en enormt pigg och körglad bil som inbjuder till aktiv körning samtidigt som den mycket väl klarar långkörning utan tröttande uppträdande. Utrymmen finns gott om även om jag hävdar att den inte är klassledande, och den passar därför lika bra till såväl ensamstående, par eller inte allt för stora barnfamiljer.

Utrymmet under golvet i bagageutrymmet där det normalt skall ligga ett reservhjul, var t ex en besvikelse, se bild.

Trots den relativt stora motorn och med prestanda som inbjuder till annat än ekonomikörning så har bilen under de ca 90 mil jag använt den bara gjort av med 0.66l/mil vilket får anses som mycket bra.

Massor av finesser, en del bra att ha, andra roliga att ha och en del förmodligen rätt onödiga. Allt detta får du med “på köpet” då det mesta är standard. Dock får du såklart betala för det men jag tycker nog att du får rätt mycket för pengarna jämfört med om du hänger på andra bilmärken motsvarande utrustning.

Jag kan definitivt tänka mig att nästa bil blir en Peugeot 508 SW GT.